amanda-gias gamla skada

Den 25 september 2009 hände det, jag skulle åka in till ridhuset och hoppträna. Men när jag skulle ta in henne från hagen kom hästarna springande och busande och helt plötsligt började gia tokhalta! Först förstod jag ingenting och blev helt chokad, hon ställde inte ens ner foten i backen utan hoppade sig fram på tre ben!
Jag upptäckte ett sår som såg precis nygjort ut så jag tog in henne tvättade upp såret osv, och då insåg jag egentligen hur djupt det var! Hon hade alltså trampat sig själv med brodden på höger bakfot.
Hon fick stå inne resten av dagen, sedan ringde vi till en vetrinär som kom dagen efter.
Vetrinären kom dagen efter då och tittade på såret osv och sa att vi skulle skritta henne endå att det är bra att blodcirkulationen håller igång och att det läker fortare. Så jag skrittade väll 1-2 veckor efter vi fått det beskedet men tyckte att det bara blev sämre och sämre! Så vi ringde en annan vetrinär istället, Alba. Han tittade bara på såret och sa direkt. Boxvila 10 dagar sen box hage 4 veckor, hon får inte gå! Alltså tvärtemot vad den förra vetrinären hade sakt! Då känner man sig bara såå besviken.. Hon hade trampat sig så långt att brodden träffat senhinnan och bildat ett överben. Hon stod alltså 4 veckor utan att röra på sig, sedan kom alba på återbesök och kollade på såret och sa att jag fick sätta igång henne!
Skrittade väll 3 veckor sedan utökade jag med lite trav, men det känndes inte alls bra..
Då kontaknade vi ennu en annan vetrinär, alba hade ju haft rätt om såret men ingen hade kollat det andra benen. Så nästa vetrinär så gjorde vi böjprov och det var där det satt, hon hade alltså hälta i alla 4 benen. Vetrinären sa att medans hon hade haft ont i höger bak där såret var hade hon belastat fel på alla andra ben. Så det hade blivit inflamerat. Även hon kollade på överbenet och sa att vi skulle åka in till umeå kliniken för att rönka såret, för vi kanske var tvungen att operera!
Men vi fick metacam till henne som hon åt i två veckor och sedan for vi till umeå. På böjprovet var det redan stor skillnad, både vänster bak och vänster fram var bra men hon hade fortfarande lite på höger bak & fram. Så där blev hon behandlad igen och fick stå 3 veckor till. Dom rönkade även överbenet och jag hade tur, hade såret blivit bara någon millimeter längre hade hon måsta åka in på en operation, men som tur så slapp vi det!
Tre veckor senare var vi tillbaka till kliniken och då visade hon ingen hälta. Jag satt igång henne med 3 veckors skritt och sedan började jag trava men nej, det känndes inte bra. Hon som drog vänster bak efter sig så vi åkte in till umeå igen. Nu visade hon på böjprov på vänster bak i hasen, hon blev behandlad igen.
Detta var Gia´s sista chans, skulle hon inte bli bra den här gången skulle hon bli utdömd, och ifall hon skulle bli det skulle vi inte ha tagit bort henne utan vi skulle isåfall satt föl i henne.
Men åter igen skrittade vi igång henne i 3 veckor sen började med trav, och vips det känndes bra! Jag var såå lycklig! Vi har även efter detta bett en vetrinär kollat hur hon rör sig med ser inte av någon hälta.
Dock funderar vi snart på att göra ett böjprov på henne igen, bara för att kolla upp henne för säkerhetens skull.

Och denna mardrömmen höll på i nästan 8 månader, flera gånger höll jag på ge upp, jag kännde mig nere och ville inte alls fortsätta med hästar, men bara att kolla på gia, denna underbara ponny höll hoppet kvar, för hon är världens finaste ♥


Dessa bilder togs den dagen då Gia trampade sig, att ett sår kunnat göra en sådan stor grejj!
helt sjukt..

jag älskar dig gia

Kommentarer
Postat av: Nelly

nej vad hemskt :o

stackars gia & stackars dig :(

verkligen tur att det blev bra igen! usch :(

jag tycker ni ska göra som du sa, att ni kollar upp det igen snart :) för det kan ju ligga ngt i det kvar, som man nt märker själv, men vi får hoppas att allting e bra! :D

2011-01-06 @ 22:03:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0